Helsinki Study of Religions: A Reader (Nils G. Holm)

Download PDF

Nils G. Holm, prof. em.
Åbo Akademi

 

Riku Hämä­läi­nen, Heikki Peso­nen & Terhi Utriai­nen (eds.) 2016.  Hel­sinki Study of Reli­gions. A Rea­der. Uskon­to­tiede 17. Hel­sing­fors uni­ver­si­tet, 492 sidor.

Våra reli­gions­ve­tens­kapliga uni­ver­si­tet­säm­nen i Fin­land är inte äldre än cirka 40–50 år. Därför är det ganska lätt att ge en int­ro­duk­tion av vad man syss­lat med inom ett sådant ämne under de gångna åren. Reli­gions­ve­tens­ka­pen vid Hel­sing­fors uni­ver­si­tet har nu utgett en över­sikts­vo­lym över forsk­nin­gen, som sträc­ker sig prak­tiskt taget från begyn­nel­sen fram till våra dagar. Det är en bety­del­se­full volym som ger ett tvärs­nitt av forsk­nin­gen på ett till­ta­lande sätt. Voly­men läm­par sig utmärkt som kurs­bok vid undervisningen.

Även om ämnet som uni­ver­si­tets­disciplin är rela­tivt ungt går dock röt­terna till forsk­nin­gen betyd­ligt längre till­baka i his­to­rien. I den utmärkta int­ro­duk­tio­nen av René Gothóni och Tuula Saka­ra­naho får vi en snab­bo­rien­te­ring i ämnets bakgrund och utveckling fram till våra dagar. Det är framför allt den starka folklo­ris­tiska tra­di­tio­nen i Fin­land som lyfts fram. Natio­na­le­po­set Kale­vala med röt­ter i forn­finska kul­tu­rella tra­di­tio­ner har ins­pi­re­rat till omfat­tande forsk­nin­gar av många olika slag. Även den ant­ro­po­lo­giska sko­lan med Edvard Wes­ter­marck som front­fi­gur har spe­lat en stor roll. Också den rent teo­lo­giska forsk­nin­gen, som är ”gam­mal” i lan­det, behövde ”inled­nings­ve­tens­kap”, dvs. kän­ne­dom om andra reli­gio­ner och kul­tu­rella tra­di­tio­ner. Allt detta har gjort att vi fått ett livs­kraf­tigt ämne vid Hel­sing­fors uni­ver­si­tet med två pro­fes­su­rer – en vid Teo­lo­giska fakul­te­ten och en vid Huma­nis­tiska fakul­te­ten. Till­sam­mans utgör de ins­ti­tu­tio­nen för reli­gions­ve­tens­kap vid universitetet.

Den första pro­fes­sorn i ämnet Juha Pen­ti­käi­nen inle­der voly­men med en arti­kel om sin ant­ro­po­lo­giska djup­forsk­ning. Det är då fråga om interv­juerna och forsk­nin­gen om den illit­te­rata Marina Takalo och om henne som kul­tur– och reli­gionsbä­rare. Det är fort­fa­rande en fasci­ne­rande läs­ning att ta del av denna forsk­ning som nu har mer än fyr­tio år på nac­ken. René Gothóni ger i sin inle­dande arti­kel en glimt av den fak­tiska under­vis­nings­si­tua­tio­nen vid ett ämne, som tid­vis upplevts väl­digt kont­ro­ver­siellt. Han redo­gör kort­fat­tat och klart för de forsk­nings– och under­vis­ning­se­tiska princi­per som gäl­ler vid ämnen av kul­tur­ve­tens­kaplig art.

Voly­men är diger och jag kan inte här redo­göra för bidra­gen skiljt för sig. Fyra större avdel­nin­gar pre­sen­te­ras. Den första hand­lar om pers­pek­tiv och tolk­nin­gar där de två nämnda artiklarna ingår. Där lyfts även islam­forsk­nin­gen fram som skri­vits av Tuula Saka­ra­naho och Teemu Pauha. Den andra avdel­nin­gen hand­lar om etno­gra­fiska till­vä­gagångs­sätt. Där lyfts vik­tiga teman fram från olika reli­giösa områ­den. Den tredje avdel­nin­gen pre­sen­te­rar de socio­lo­giska infalls­vinklarna. Här kom­mer bl.a. genusfrå­gorna fram. Det sista avs­nit­tet tar fram his­to­riska syn­punk­ter på en del int­res­santa områ­den som tidiga iriska traditioner.

Voly­men innehål­ler även en för­teck­ning över de knappt fem­tio dok­tor­sav­hand­lin­garna vid ämnet under tiden 1982 till 2015. Des­su­tom finns en pre­sen­ta­tion av dem som bidra­git till voly­men samt en för­teck­ning av tit­larna i serien Uskon­to­tiede. Före­lig­gande volym ger som sagt en utmärkt över­sikt över ämnets pro­fil vid Hel­sing­fors universitet.